Funktionsmedicinsk Terapeut, Kost- och Hälsocoach, Funktionell Tränare

Idag har jag varit rätt så trött i kroppen. Inte så undra på det efter två rätt så tuffa hiker på några dagar. Igår stack vi nämligen iväg på ytterligare en utflykt. Den här dagen skulle Jaslyn, som är hjälpinstruktör här, ta oss med till en badplats uppe i bergen.

fantastik utsikt från där vi började

Samma utgångspunkt som när vi tog oss till toppen men nu skulle vi ta oss till botten (dalen) istället. Den här dagen hade vi i alla fall betydligt bättre utsikt.

Vi passerade ett tempel som verkligen låg inklämt mellan klipporna. Ingången var på andra sidan klippan så man gick igenom klippan för att nå templet. Kan förstå att det var svårt att inta. Längst ut på en liten utstickare så satt det en rökelselampa. Historien säger att varje dag skulle någon ut och tända den och det var inte helt ovanligt att man kunde ramla ner. Kanske ett sätt att ha kontroll på populationen.

tillträde förbjudet, sker på egen risk

Efter ett litet tag så kom vi till den här skylten. Kan säga att utan att kunna kinesiska så kan jag tolka som att de inte vill att vi skall gå vidare den här vägen. Nu hade vi en guide med oss så det var tydligen inga problem utan vi krånglande oss förbi avspärrningarna och vidare ner längs de vindlande trapporna. Antagligen berodde förbudsskylten på att de inte underhåller den här delen av gångstigarna. Trots detta var det en fint i ordninggjord gångstig och den smälte mycket mer in i omgivningen än trappan högre upp. Det var visserligen lite igenväxt och lövansamlingar längs vägen men inga problem att ta sig fram.

Trapporna ner mot dalgången

Vi kom ner till en konstgjord damm som vi rundade och gick över en bro som bilden är tagen från. Vi kom uppifrån berget som du ser på andra sidan.

Vände du dig om så hade du den här utsikten över ravinen. På bilden nedan är det svårt att se hur högt över vi verkligen är. Ca 30 meter skulle jag tro och fick faktiskt lite svindel att titta ner över räcket.

Det gick fortfarande neråt men betydligt flackare än innan dammen. Vi gick längre och längre ner i ravinen. Det var helt fantastiskt vackert och alla ljud gjorde att det kändes som att man vandrade i djungeln. Väntade mig nästa att det skulle dyka upp apor som svingade i sig lianerna som hängde ner lite här och var. När jag går hemma i skogen så tänker jag tystnad. Här är allt annat än tystnad. Fåglar som låter, syrsor som spelar och massa andra ljud som jag inte känner igen. Det är som hel orkester.

Ravinen var mer eller mindre torr och det var inte förrän vi kommit längre ner som det började finnas vatten. Inte från dammen utan antagligen från bergen runt omkring.

Det var trolskt och vackert

Stigen snirklade sig fram på båda sidor om ravinen med broar lite här och var som gjorde att det blev en enda lång gångstig. Allt var gjort av betongplattor som liknade plankor och med räcken som snirklade sig som det skulle likna trädgrenar.

Bildbevis på att jag badade

Efter drygt 2 timmar och ca 12 000 steg senare var vi framme. Helt fantastiskt vackert! Vattnet var superkallt, säkert inte mer än 16 grader. Och nej, jag överdriver inte. Ni som känner mig vet vilken badkruka jag är, så här är bildbeviset på att jag faktiskt hoppade i. Jag simmade faktiskt några simtag men tappade nästan andan så kallt det var, så mer än så blev det inte. Låg inte i och plaskade precis. Däremot så fanns det fiskar som gärna ville äta på mina fötter – betydligt billigare än på salong hemma men också betydligt jobbigare att ta sig dit.

Lite lunch hade vi plockat med oss, en snickers, ett päron och någon liten bit sesamkaka till efterrätt blev det efter det uppfriskande doppet.

Middagen när vi kom hem smakade fint, liksom ett glas öl att fira med efter maten.

Du kanske också gillar

10 kommentarer

  1. Så underbart härligt att läsa och se ert fantastiska äventyr. Otroligt vackert 🙏 det går rakt in i själen. Ta väl hand om er. Kram

    1. Tack Marie! Vi har det underbart i mångt o mycket även nya insikter och bekräftelse av andra.

  2. Hej på er!

    Så galet vackert och härligt ni har det. Kan tänka att vandringen tillbaka måste ha varit en kraftansträngning som som heter duga 😅.

    Kramar Karin

    1. Jo tack, men vi hade ett mantra hela vägen tillbaka – kall öl, kall öl, kall öl… o det blev en riktigt god kall öl innan vi satte oss på bussen tillbaka!😜🍺🍺🍺

  3. Den upplevelsen går inte att beskriva måste ses. Ha det så gott och njut. Kramar 😎😚

    1. Ja det är alltid svårt att återge helt hur upplevelsen är. Tack vi skall njuta allt vi kan sista veckan här!

    1. Tack Pia, nu är det bara en vecka kvar innan det är dags hemfärd. Utflykterna vi gjorde var höjdmässigt jobbiga pga alla trappor, men annars är det inte jobbigt här. Bara intressant och lärorikt.

Lämna ett svar till Cajander Kristina Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *