Funktionsmedicinsk Terapeut, Kost- och Hälsocoach, Funktionell Tränare

Nu har vi så äntligen kommit fram! Bara att ta sig hit har varit en upplevelse i sig.

Genom slingriga vägar längs bergssluttningarna och med ett stopp vid ”The Prince slope” är vi nu framme. The Prince slopa kallas så efter en prins som ville förverkliga sig själv och flyttade ut till dessa berg. Han kände att han inte kunde få det att gå runt och återvände därför till sin födelseort. Väl där träffade han sin farmor som satt och rullade en stor bit metall och han frågade vad hon skulle göra med det. Svaret blev: ”En nål”

”En nål! Med allt det materialet kommer det att ta en evighet” utropade prinsen. Farmors svar på det var att man måste ha tålamod för att åstadkomma något. (Jo, det vill jag lova i det här fallet..)

Prinsen tänkte efter och återvände till bergen och sitt ställe där. Därav att berget kallas ”the returning Prince mountain”

Efter att Master GuShifu visat oss runt så tog han oss till sin lilla testuga där vi hade en te-sermoni.

Parken vi nu har kommit in i är ca 500 km2 med 17 stora bergstoppar. Parken är en nationalpark med entré, därav att vi inte kunde komma in igår kväll när vi kom, för parken hade stängt.

På väg till bussen som skulle ta oss vidare så stannade vi till vid ett par små, små stugor, som tidigare varit bondgårdar, och som nu var omgjorda till små hotell med två-tre rum och ett litet rum för att ta emot matgäster. Där intogs lunchen som sedvanligen består i ett flertal små rätter. Den här gången var en av rätterna kycklingbitar varav en kycklingfot stack fram…jo här slänger man ingenting. Jag kan bara säga att jag plockade inte foten…

Bussen tog oss sista biten och vi tog en liten stig ner sista biten till själva stället. Ni tänker säkert ”Center” som ett stort ställe…. Nej, det är mycket litet och spartanskt men har en fantastisk omgivning. Ligger i en sluttning mot en dal med omgivande höga berg, små teodlingar lite längre ner och blommor som växer runt husen. Fåglarna ljuder i träden och det jag ser är som en tavla! Känns faktiskt helt surrealistiskt.

Kan inte med ord beskriva hur vackert här är. Vi bor enkelt men vi har vad vi behöver.

Du kanske också gillar

8 kommentarer

    1. Javisst är det så! Fler borde inse det så har vi möjlighet att spara resurserna på vår jord. Har inte möjlighet att vara med på träffarna på torsdagar så jag hoppar på när jag är tillbaka i Sverige igen.😁

    1. Ja, det är en upplevelse som jag aldrig trodde att jag skulle göra! Det gäller bara att komma in i rytmen här.lååångsaaamt, o det behöver jag.😇

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *